Maskrosen, tillsammans med krusbärsblom och lönn, är naturens tecken till biodlaren att ”Nu är det vår och det är dags att sätta på skattlådor på bikuporna!” I år är maskrosen ungefär en vecka tidigare än förra året.
Blommande maskrosor innehåller värdefull näring till alla pollinatörer i form av nektar och pollen. Maskroshonung är både vackert gul och aromatisk.
Alla gillar inte maskrosor i sina gräsmattor! Låt maskrosen blomma över innan den klipps ner. Istället för att försöka utrota ett av våra vanligaste ogräs, som det finns många hundra arter av – ät upp det!
Alla delar av maskrosen är ätbara: Roten, bladen, blomknopparna, blommorna. Roten användes förr som kaffesurrogat. De gula blommorna kan bli till vin. Tillverkningen av maskrosvin blev olaglig i Sverige 1978, men lagen skrevs om 1994 så därefter är det åter lagligt att tillverka vin av maskrosblommor. Späda blad kan njutas i en sallad och smaken påminner om ruccola. Blad som är flikiga är mindre beska än rundade blad. Blomknopparna kan kokas och ätas som ärtor eller fräsas i olivolja med lite citronsaft. Maskrosen innehåller bl a A-vitamin, C-vitamin och klorofyll. Den vita saften från maskrosens stjälk anses kunna ta bort vårtor.
Maskros innehåller ett bitterämne, taraxin, som stimulerar matsmältningen. Maskrosen påverkar också njurarna och stimulerar bl a urinproduktionen. En sallad som innehåller maskros kallas pis-en-lit (kissa i sängen) på franska.
