Då har mina bin fått vara terapi-bin också! Jag har länge tänkt anordna bisafaris för att visa hur det ser ut i en bikupa, berätta om nyttan vi alla har av tama och vilda pollinatörer och ha en liten provsmakning av honung, pollen och bibröd. Tidigt i våras fick jag en förfrågan från en terapeut om hon fick komma till mig med sin klient som har getingfobi.
Getingar och bin är helt olika insekter – tycker jag som biodlare … men inser att den som är rädd för getingar säkert tycker att bin är lika läskiga. Bin kan man dessutom komma nära och titta på under ordnade former.
Det gick bra, klienten klarade av att hålla i en ram med bin på och vi tittade igenom kupan tillsammans. Vi såg ägg och larver i olika stadier, vi såg till och med ett bi som kläcktes och segade sig upp ur cellen, vi såg nektar, pollen och täckt honung. Till och med drottningen, som är lite blyg i den här kupan, ville visa upp sig!
Efter besöket har jag fått höra att klienten blivit ”bifrälst och lyrisk och pratar om bin och bisamhällen”. Jätteroligt att kunna ”frälsa” någon med så enkla medel …
